I VoF-trollens spår i Humanismens tecken
En granskande artikelserie i 20 delar
Av Eva Olsson Eckardt och Tony Eckardt”Vi
drar fram trollen i ljuset”
Del 15. Hur ändrar man ett felaktigt vetenskapligt världsbildsparadigm? Hur få till stånd ett vetenskapligt paradigmskifte?
Det är dags nu 2015 att
officiellt byta världsbildsparadigm till en ny tvärvetenskaplig multidimensionell
världsbildsmodell, där alla anomalier i den gamla materiella världsbilden kan
förklaras, liksom även osynliga och andliga dimensioner och nya världar omedelbart
kan inkluderas.
Finns några vetenskapare som är villiga att ta sig an en
sådan diskussion och försöka komma till koncensus i denna skiljelinje i
världsbildsparadigm och dra upp detta ofantliga avgrundsproblem i ljuset?
Frågan gäller egentligen också om vi utplånas som människa vid kroppens död
eller om något i oss överlever döden, t ex vår essens, vår själ och vårt medvetande,
som medvetandeforskningen tyder på? Länkar.
Eller
ska alla sådana här frågor fortsätta hänga helt obesvarade i luften?
Men vem vill och skulle kunna föreslå och få något sådant
accepterat som vetenskapligt faktum i detta nu rådande skarpt materiella sekulära
världsbildsparadigm i forskarvärlden? Hur är beslutsvägarna beträffande
accepterad och gällande världsbild? Vem har pondus och makt att bestämma och
bryta världsbildsparadigm i världen? Kan ett centralt forskningsorgan som t ex
Vetenskapsrådet i Sverige initiera diskussionen och skiljelinjen tre-dimensionell
materiell/sekulär världsbild contra multidimensionell/ icke-materiell andlig
världsbild. Är kyrkan tillräckligt stark att göra det? Knappast. Eller är det
vi privatpersoner som måste gå i frontlinjen och bilda opinion? Ska vi kanske
försöka föra upp frågan om världsbild till FN nivå?
Men hur skulle vi rent praktiskt lyckas
få ny och gammal forskning som stödjer en ny multidimensionell världsbildssyn
att vinna gehör för diskussioner hos paradigmskiftesbestämmare (om det nu finns
några sådana instanser inom vetenskapen, som inte tystas ner direkt av materialisterna
CSI, VoF och Humanisterna)? Vilka bestämmer världsbildsparadigm? Det kan ju
inte få vara CSI, VoF, Humanisterna och läkemedelsindustrin som ensamma får
bestämma agendan. Det vore ju nästan lika illa som att låta terrorgruppen IS
bestämma vad som ska gälla.
Fast egentligen är ju världsbildsbevisningen
redan klar.
Fysikens upptäckter har bevisat att den
materiella världsbilden är fel. Det finns egentligen ingen materia. Längst in i
materien, i kvantsoppan, är allt är bara olika krafter som dras till och stöter
från varandra, starka och svaga krafter, som i yttervärlden bildar den skenbara
materian.
Detta vet alla fysikstuderande,
även om det är svårt att förstå. Knackar du på ett bord så är det inuti
materian bara olika krafter som dras till och stöter från varandra och bildar
den skenbara materian. Längst in i den skenbara materien inne i kvantsoppan finns
bara icke-materiella vibrerande energisträngar, som bildar allt vi ser och
upplever, men det är alltså inte solid materia, utan bara krafter som bildar
olika slags sammanslagningar som i vår yttre värld, med hjälp av DNA och den inneboende
livskraften växer till tex en apelsin
eller ett träd, en hund eller en mänsklig varelse.
Blir
vi många som stödjer en ny vetenskaplig multidimensionell världsbildsmodell, så
borde vi kunna bli en stark påverkans- makt- och världsbilds-förändrings-
faktor att räkna med.
Kom gärna med förslag och idéer
hur göra för att åstadkomma paradigmskiftet för en ny multidimensionell (icke-materiell)
världsbildssyn!
Så
här skriver Wikipedia om paradigmskifte
Paradigmskifte,
motsvarande engelskans "paradigm shift", begrepp och teori som
infördes av Thomas Kuhn som beteckning på ett byte av vetenskapliga
tankemönster och förebilder, det Kuhn kallar paradigm.
Begreppet lanserades i boken De vetenskapliga revolutionernas struktur 1962 med den svenska
översättningen paradigmbyte, men genom anglosaxiskt inflytande har
ordet skifte kommit att få företräde framför byte,
vilket haft betydelse för tolkningen av Kuhns idéer, där liknelser i stil
med regimskifte kommit att ligga närmare till hands än Kuhns
liknelse glasögonbyte.
Ett paradigmskifte ingår i
ett sammanhang av olika faser:
1.
Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det
finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om.
Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap,
och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller
föreställningens ramar.
2.
Det föreligger anomalier,
som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster,
eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess
"sanning" är överordnad vad som motsäger den.
3.
Forskningen kommer till en kris där anomalin
måste förklaras.
4.
Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets
tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig
föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.
5.
Forskningen kommer till en förvetenskaplig fas, där
det nya paradigmet fastställs.
6.
Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya
paradigmet.
Exempel:
·
Insikten om att himlakroppar kretsar i ellipser, felaktigt
antagande var att de skulle röra sig i perfekta cirklar.
·
Upptäckten av syret, felaktigt antagande var att flogistonet hade
negativ massa.
·
Den speciella relativitetsteorin, felaktigt antagande var att
hastigheter var obegränsade.
·
Utarbetandet av korrekta förutsägelser om Jupiters månars
förmörkelser, felaktigt antagande var att ljusets hastighet var obegränsad.
·
Kvantmekaniken, felaktigt antagande var att energinivåer kunde
vara obegränsat låga.
·
Beskrivandet av universums expansion, felaktigt antagande var
att universum var stationärt (se Olbers' paradox).
Många gånger förekommer
flera paradigm parallellt. Paradigmskiften är djupare än en falsifikation av
en tes, och ersätter själva förklaringssystemet mer än den förklarar anomalin.
Synen på företeelserna
paradigm och paradigmskifte har blivit generellt accepterad inom både naturvetenskap
och humaniora.
En språklig parentes är
att ordet paradigmskifte visserligen har tagit plats inte bara
i de nordiska språken, utan även i engelskan och
tyskan, men i de romanska språken används istället vetenskaplig
revolution.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar