måndag 11 maj 2015

Del 15. I VoF-trollens och Humanisternas spår

I VoF-trollens spår i Humanismens tecken
En granskande artikelserie i 20 delar
Av Eva Olsson Eckardt och Tony Eckardt”Vi drar fram trollen i ljuset”

Del 15. Hur ändrar man ett felaktigt vetenskapligt världsbildsparadigm? Hur få till stånd ett vetenskapligt paradigmskifte?
Det är dags nu 2015 att officiellt byta världsbildsparadigm till en ny tvärvetenskaplig multidimensionell världsbildsmodell, där alla anomalier i den gamla materiella världsbilden kan förklaras, liksom även osynliga och andliga dimensioner och nya världar omedelbart kan inkluderas.
Finns några vetenskapare som är villiga att ta sig an en sådan diskussion och försöka komma till koncensus i denna skiljelinje i världsbildsparadigm och dra upp detta ofantliga avgrundsproblem i ljuset? Frågan gäller egentligen också om vi utplånas som människa vid kroppens död eller om något i oss överlever döden, t ex vår essens, vår själ och vårt medvetande, som medvetandeforskningen tyder på? Länkar.
Eller ska alla sådana här frågor fortsätta hänga helt obesvarade i luften?
Men vem vill och skulle kunna föreslå och få något sådant accepterat som vetenskapligt faktum i detta nu rådande skarpt materiella sekulära världsbildsparadigm i forskarvärlden? Hur är beslutsvägarna beträffande accepterad och gällande världsbild? Vem har pondus och makt att bestämma och bryta världsbildsparadigm i världen? Kan ett centralt forskningsorgan som t ex Vetenskapsrådet i Sverige initiera diskussionen och skiljelinjen tre-dimensionell materiell/sekulär världsbild contra multidimensionell/ icke-materiell andlig världsbild. Är kyrkan tillräckligt stark att göra det? Knappast. Eller är det vi privatpersoner som måste gå i frontlinjen och bilda opinion? Ska vi kanske försöka föra upp frågan om världsbild till FN nivå?
Men hur skulle vi rent praktiskt lyckas få ny och gammal forskning som stödjer en ny multidimensionell världsbildssyn att vinna gehör för diskussioner hos paradigmskiftesbestämmare (om det nu finns några sådana instanser inom vetenskapen, som inte tystas ner direkt av materialisterna CSI, VoF och Humanisterna)? Vilka bestämmer världsbildsparadigm? Det kan ju inte få vara CSI, VoF, Humanisterna och läkemedelsindustrin som ensamma får bestämma agendan. Det vore ju nästan lika illa som att låta terrorgruppen IS bestämma vad som ska gälla.
Fast egentligen är ju världsbildsbevisningen redan klar.
Fysikens upptäckter har bevisat att den materiella världsbilden är fel. Det finns egentligen ingen materia. Längst in i materien, i kvantsoppan, är allt är bara olika krafter som dras till och stöter från varandra, starka och svaga krafter, som i yttervärlden bildar den skenbara materian.
Detta vet alla fysikstuderande, även om det är svårt att förstå. Knackar du på ett bord så är det inuti materian bara olika krafter som dras till och stöter från varandra och bildar den skenbara materian. Längst in i den skenbara materien inne i kvantsoppan finns bara icke-materiella vibrerande energisträngar, som bildar allt vi ser och upplever, men det är alltså inte solid materia, utan bara krafter som bildar olika slags sammanslagningar som i vår yttre värld, med hjälp av DNA och den inneboende livskraften växer till tex en apelsin eller ett träd, en hund eller en mänsklig varelse.

Blir vi många som stödjer en ny vetenskaplig multidimensionell världsbildsmodell, så borde vi kunna bli en stark påverkans- makt- och världsbilds-förändrings- faktor att räkna med.
Kom gärna med förslag och idéer hur göra för att åstadkomma paradigmskiftet för en ny multidimensionell (icke-materiell) världsbildssyn!

Så här skriver Wikipedia om paradigmskifte
Paradigmskifte, motsvarande engelskans "paradigm shift", begrepp och teori som infördes av Thomas Kuhn som beteckning på ett byte av vetenskapliga tankemönster och förebilder, det Kuhn kallar paradigm. Begreppet lanserades i boken De vetenskapliga revolutionernas struktur 1962 med den svenska översättningen paradigmbyte, men genom anglosaxiskt inflytande har ordet skifte kommit att få företräde framför byte, vilket haft betydelse för tolkningen av Kuhns idéer, där liknelser i stil med regimskifte kommit att ligga närmare till hands än Kuhns liknelse glasögonbyte.
Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:
1.   Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om. Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap, och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.
2.   Det föreligger anomalier, som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den.
3.   Forskningen kommer till en kris där anomalin måste förklaras.
4.   Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.
5.   Forskningen kommer till en förvetenskaplig fas, där det nya paradigmet fastställs.
6.   Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya paradigmet.
Exempel:
·         Insikten om att himlakroppar kretsar i ellipser, felaktigt antagande var att de skulle röra sig i perfekta cirklar.
·         Upptäckten av syret, felaktigt antagande var att flogistonet hade negativ massa.
·         Dechiffreringen av Linear B-skriften, felaktigt antagande var att språket inte var grekiska.
·         Den speciella relativitetsteorin, felaktigt antagande var att hastigheter var obegränsade.
·         Utarbetandet av korrekta förutsägelser om Jupiters månars förmörkelser, felaktigt antagande var att ljusets hastighet var obegränsad.
·         Kvantmekaniken, felaktigt antagande var att energinivåer kunde vara obegränsat låga.
·         Beskrivandet av universums expansion, felaktigt antagande var att universum var stationärt (se Olbers' paradox).
Många gånger förekommer flera paradigm parallellt. Paradigmskiften är djupare än en falsifikation av en tes, och ersätter själva förklaringssystemet mer än den förklarar anomalin.
Synen på företeelserna paradigm och paradigmskifte har blivit generellt accepterad inom både naturvetenskap och humaniora.
En språklig parentes är att ordet paradigmskifte visserligen har tagit plats inte bara i de nordiska språken, utan även i engelskan och tyskan, men i de romanska språken används istället vetenskaplig revolution.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar